Mört (Rutilus rutilus)
Lake Sutare Abborre Braxen Ål Gädda Gös


Mört
Mört är en sötvattens- och bräckvattenfisk tillhörande familjen karpfiskar. Mörten är en av Sveriges vanligaste sötvattensfiskar. Den finns över hela landet.

Mörten lever som regel i kanten av sjön, men om vattnet är grumligt kan de också hålla sig längre ut från stranden.Vanligtvis är mörten cirka 20 cm lång, men den kan bli upp till 50 cm. Den väger oftast inte mer än ett halvkilo
., men vikt upp till 1,4 kg är känd i Sverige, i Finland 2,55 kg. Mörten kan bilda bastarder med sarv, brax, björkna och löja.

Den är silverglänsande och har röda ögon
och fenbaser (hos den snarlika sarven är ögat gult eller gulrött). Mörten leker i maj och juni och kan då lägga upp till 100 000 ägg, som kläcks efter 4 till 10 dagar. Mörten äter smådjur såsom små blötdjur, insektslarver och insekter den fångar på vattenytan, och växtdelar såsom mossa och alger. Bland mörtens naturliga fiender finns abborre och gädda.

Mörten lever cirka 25 år.
I Sverige äter man inte mört längre (till skillnad från Östeuropa), men den är viktig som föda för rovfiskar som gäddor. Mört används ofta som agn för att fånga annan fisk.
Kroppsformen varierar hos olika bestånd . Under lektiden har båda könen ett stort antal pärlliknande hudutskott (vårtor) på framförallt huvud och framkropp. De är kraftigast hos hanarna.

Utbredning: I öster till östra Sibirien. I söder till Pyrenéerna. Alperna, Svarta havet och Kaspiska havet samt Kina.

Förekomst i Sverige: Mörten är en av de vanligaste bland Sveriges sötvattensfiskar. Den finns över hela landet och längs Östkusten men överskrider blott undantagsvis 400 m höjd ö h. Den finns t ex i Blåsjön, Jämtland, på 434 m ö h och i Mörttjärn vid Tännäs, Härjedalen, på 752 m samt går undantagsvis upp i björkskogsbältet. I flera sjöar förekommer mörten med "uppströmsbestånd", dvs saknas i nedanför liggande sjöar.

Miljö: Mörten är ej kräsen i fråga om miljö. Den lever i olika slags sjöar, älvar och åar samt i havets bräckvatten men föredrar grunda, vegetationsrika och uppvärmda vatten.
Mörten har inplanterats i sjöar, som tidigare varit skadade av försurande nederbörd. Sjöarna har återställts med omfattande kalkning. Mörten tjänar som biologisk logg, de klarar fortplantningen om pH-värdet hålls rimligt högt. 

Flyttning
: Kusthavets mörtar vandrar om våren för lek upp i floder. Se även under "Fortplantning och tillväxt".

Vanor:
Mörten simmar i stim och synes dra omkring i skilda delar av en sjö. Om vintern går den ned på djupen, där den förblir aktiv. Ungefär samma uppförande som vid leken kan ibland enorma stim av mörtar demonstrera också om hösten och förvintern (t ex Snogeholmssjön, Skåne, 12/12-1944) men någon fortplantning sker då förmodligen icke. I en del sjöar visar mörten stora populationsväxlingar. Vid näringsintagandet simmar och betar mörten ofta med långsamma rörelser.

Föda: Består mest av insektslarver men även av snäckor, kräftdjur och växter, t ex vattenpest, slinga, andmat och alger samt tidvis små fiskyngel. Lokalt kan växtdelar dominera dieten. I sjöar med ringa animalisk näring kan alger och detritus utgöra upp till 75% av födan. De betas från horisontella och vertikala underlag.

Fortplantning och tillväxt: Under varma dagar i april - juni, när vattnet är minst 10°, brukar mörtarna skrida till lek, varvid hanarna bildar revir, gärna med ett bevuxet bottenparti som centrum, längs stränderna i sjöar, älvar (t ex Ångermanälven) och bäckar på ett djup av 15-40 cm. Bräckvattnens mörtar vandrar för lek upp i åar och strömmar, varvid hanarna flyttar några dygn före honorna. Leken för ett bestånd pågår 2 till 3 dygn, för en hona 2-4 timmar. Är honan lekvillig, simmar hon till tät vegetation i hanens revir, som besöks av olika honor.
Äggläggningen utlöses av att hanen eller hanarna berör honan buk mot buk under en samfälld rusning upp mot ytan, ovan vilken mörtarna kan fortsätta någon decimeter förorsakande ett livligt plaskande. Lekakten tar 1,5-2,5 sek och sker med intervaller av 1-12 min. Den vitgula rommen klibbar fast vid växter och stenar. Rotskott kan på det viset te sig som "undervattensmistlar" fulla av miniatyrbär. En fullvuxen hona har mellan 5.000-200.000 ägg. De är mm-stora och kläcks efter 4-12 dygn. Ynglen ligger först på bottnen, varefter de går samman i stora stim, helst på platser med vegetation. Efter 6 månader har mörten en längd av 4-6 cm, vid 1 år 5-9 cm.
Den växer i regel mycket långsamt och dessutom mycket olika beroende av miljö och årsklass. 25 cm kan uppnås efter 5 år, men oftast först vid 9-13 års ålder. Mörtar från 7 olika sjöar visade vid 5 års ålder medellängder mellan 13,4-32,7 cm. Könsmognad uppnås vid 3-5 års ålder.

Användning:
Mörten uppskattas numera icke som föda av människor i Sverige men däremot av ekonomiskt viktiga fiskar (särskilt gädda), varför den är av betydelse för fisket. Den används i stor utsträckning som agn, höns- och fiskfoder och fångas med nät, not och mjärdar. Många människor sysslar med mörtfiske och i andra länder utövas sportfiske på mört. I Östeuropa är arten alltjämt av ekonomisk betydelse som matfisk.

Andra namn:
Pyn, pjön, skall och skallpyn.

© holsljunga-fvo.holsljunga.com