Braxen (Abramis brama)
Lake Sutare Abbore Ål Gädda Gös Mört


Braxen är Södermanlands landskapsfisk
Braxen är en art i familjen karpfiskar. Den lever helst i stilla vatten och föredrar sötvatten, men Fisken förekommer även i bräckt vatten.

Braxen kan som mest, bli upp till 80 cm lång 11 kg tung, men då tillväxten är långsam, är den oftast betydligt mindre.

Fisken är silvergrå, men äldre individer kan få en lätt bronston. Fenorna är mörka. Braxen är som ung mycket lik den närbesläktade björknan. Björknan har ett större öga som sitter närmare nosen än vad braxens gör. En tumregel är att avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.


En liten braxen, som ännu inte är stor nog för att duga som matfisk, kallas braxenpanka och braxenflisa. I Finland menar dock svensktalande i Nyland med braxenpanka (lokalt kallad Bliku) en annan art, nämligen Cyprinus ballerius. Björknans fjäll är också större. Det kan dock vara mycket svårt att skilja dessa arter åt då de ibland hybridiserar.


Utbredning
Europeisk sydgräns går vid Alperna och södra Frankrike. I öster finns den fram till Aralsjön. I Skandinavien finns den allmänt i Danmark, sydöstra Norge, upp till mellersta Sverige och längs hela Norrlandskusten samt i södra och mellersta Finland. Den går också ut i norra och östra Östersjöns brackvatten.
Vanor
Braxen är en stim- och bottenfisk som lever i sjöar och långsamt rinnande vattendrag. Unga fiskar är i huvudsak planktonätare, medan äldre främst lever på insektslarver och andra bottendjur, som de suger upp från botten med sin utskjutbara mun.


Fortplantning
Braxen leker under vår och försommar på grunt vatten. Honan kan lägga upp till totalt 300 000 ägg vid flera tillfällen. Äggen, som är knappt 2 millimeter stora, kläcks efter 1 till 2 veckor.
Fisken blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Fiskar från småvuxna populationer kan dock vara betydligt äldre.

Sportfiske i Sverige
Braxen är populär för mete. Den är inte vanlig som matfisk i Sverige, men säljs rökt i Ryssland. Braxen består av många ben. Det svenska sportfiskerekordet ligger på 7,04 kg. Den största braxen som har fångats i Sverige i yrkesredskap vägde 9,2 kilo och var 82 cm lång; den fångades i Ringsjön i Skåne.
Under sommaren kan man bedriva lyckat braxmete med ett lätt tackal agnat med mask eller majs, eller både och, så kallad "cocktail". Även "casters" (förpuppade maggots) lär vara ett bra bete.

Etymologi
Artnamnet braxen kan härledas från det fornsvenska braxn, som bygger på ett germanskt verb med betydelsen glimta, glänsa. Därav blir nutida pluralformen braxnar helt naturlig. Den nutida singularformen braxen är troligen bildad för att underlätta uttalet; för en nutida svensk är det något besvärligt att bokstavstroget uttala braxn. Baserat på den fornsvenska roten blir bestämd form singularis helt naturligt braxnen, vilket inte bereder någon uttalssvårighet och går bra ihop med pluralformen braxnar.


Det förekommer ibland en felaktig singularform brax, men det måste klassas som okunnighet hos den som säger "en brax, den braxen, flera braxar".

© holsljunga-fvo.holsljunga.com